Hongkongs mediamörker: invånare tappar intresset för nyheter under Beijing

StockholmSedan Peking införde den nationella säkerhetslagen 2020 har pressfriheten i Hongkong mött fler begränsningar. År 2021 tvingades stora oberoende nyhetsmedier som Apple Daily och Stand News stänga på grund av juridiska påtryckningar, inklusive arresteringarna av deras ledare. Dessa nedläggningar och rättsliga åtgärder har haft en betydande påverkan på journalistiken i Hongkong och kraftigt minskat allmänhetens tillgång till olika åsikter.

Rankingen av Reportrar utan gränser föll från 80 år 2021 till 135 i år, vilket visar på ökad censur. Detta har fått många människor att undvika nyheterna. En undersökning av Centrum för kommunikation och opinionsundersökningar understryker denna trend.

Fyra av tio vuxna undviker helst nyheter om sociala eller politiska förändringar. Misstro mot regeringen hänger ofta ihop med en ökad benägenhet att undvika nyheter. Många ser nu medierna som regeringsspråkrör.

Francis Lee, en professor i journalistik, menar att människor inte uppmärksammar nyheterna eftersom de uppfattar de kvarvarande nyhetskällorna som partiska och opålitliga. Personer som tidigare brydde sig om demokrati undviker nu nyheterna för att slippa känna sig upprörda och maktlösa. De anser att medierna inte längre fungerar som en granskare, vilket leder till bristande intresse för aktuella händelser. Detta sker inte bara med politiska nyheter, utan även med ämnen som ekonomi och politik.

Läs också:

Idag · 01:12

Mysteriet bakom branden på Biolab: utmaningar och konsekvenser

Denna förändring i hur människor använder media har stora konsekvenser. Till exempel har grupper som arbetar för allmänintresset svårare att få och behålla människors uppmärksamhet. Nyheter som tidigare ledde till långa diskussioner försvinner nu snabbt från sociala medier, vilket gör att viktiga samtal om saker som markanvändning och utveckling får mindre genomslag.

Med den nya säkerhetslagen censurerar människor sig själva mer. Många känner att det är riskabelt att dela nyheter eller åsikter online. Detta hindrar folk från att prata öppet och gör dem mindre engagerade i aktuella händelser.

Även om politiska samtal har blivit mindre vanliga betyder det inte att folk är likgiltiga. Erfarnas journalister och nya mediaprojekt arbetar för att hålla intresset uppe genom att ge detaljerade rapporter om rättssystemet eller genom att täcka specifika ämnen. Dock är människor inte lika engagerade som tidigare när medierna hade större makt att påverka allmänhetens åsikter och regeringens beslut.

När yttrandefriheten begränsas kan journalistiken inte längre ställa makthavare till svars. När människor slutar följa nyheterna känner de sig mindre kapabla att påverka eller förstå vad som händer i samhället.