EU stoppar Georgiens medlemskap, fryser stöd på grund av ny lag

StockholmEuropeiska unionen har avbrutit Georgiens anslutningsprocess och stoppat finansiellt stöd på grund av en ny lag som möter hård kritik. Lagen, som antogs förra månaden trots protester och ett presidentveto, kräver att medier och ideella organisationer registrerar sig som "utländska intressen" om de får mer än 20 % av sin finansiering från andra länder.

Kritiker, även de inom oppositionen, kallar den för "den ryska lagen" eftersom den påminner om lagar i Moskva. Ryssland använder liknande lagar för att kontrollera och begränsa oberoende medier och organisationer som kritiserar regeringen. Dessa kritiker menar att lagen visar att det ryska inflytandet i Georgien växer.

Här är de viktigaste punkterna:

• Lagen riktar sig mot media och NGO:er med utländsk finansiering.
• Oppositionen kallar den "den ryska lagen".
• EU stoppar Georgiens samtal om EU-medlemskap.
• Finansiellt stöd till den georgiska regeringen fryses.

EU-tjänstemän har kritiserat lagen som orättvis. De menar att den skulle försvåra Georgiens möjligheter att bli medlem i EU. Georgien fick kandidatstatus för EU i december, men detta kom med krav som att bekämpa falsk information, anpassa sina utrikespolitiska beslut till EU:s och genomföra juridiska förändringar.

EU:s anslutningsprocess har flera steg. Först måste både EU och kandidatlandet vara överens om vad som ska diskuteras. Därefter granskar EU-experter landets lagar för att se hur väl de överensstämmer med EU:s standarder. Slutligen inleds de officiella förhandlingarna med ett mellanstatligt möte. Varje steg kräver godkännande från alla 27 EU-medlemsländer, så ett enskilt land kan när som helst stoppa processen.

Läs också:

27 september 2024 · 11:17

EU stärker självständigheten i Ukrainakonfliktens skugga

Den 27 juni varnade EU-ledare Georgien om att deras möjlighet att gå med i EU skulle förhindras om de inte upphäver den så kallade lagen om utländskt inflytande. De uppmanade Georgiens myndigheter att avbryta sina nuvarande åtgärder. Om de inte gör det, kommer deras process för att bli medlem i EU att stoppas.

Innan toppmötet föreslog EU:s utrikespolitiska chef Josep Borrell att man skulle sluta med det ekonomiska biståndet till den georgiska regeringen. Han nämnde också möjligheten att minska de politiska kontakterna. Det exakta beloppet av de inblandade pengarna är fortfarande okänt.

Situationen visar Rysslands fortsatta inflytande över Georgien. Den nya lagen indikerar Rysslands kontroll över sina närliggande länder. Den belyser också den georgiska regeringens politiska väg och väcker tvivel om dess hängivenhet till demokrati och att ansluta sig till EU.

Att frysa ekonomiskt bistånd påverkar både regeringen och folket. Ekonomiska problem kan förvärras om andra länder avbryter sitt stöd. Detta kan leda till mer oroligheter inom landet och försvåra situationen för den georgiska regeringen.

Georgien står inför ett viktigt beslut om sin framtid. Landet kan välja att följa västerländska demokratiska värderingar och sträva mot EU-medlemskap, eller det kan etablera närmare band med auktoritära länder som Ryssland. Att upphäva den omstridda lagen kan inte bara frigöra frusna medel utan också förnya ansträngningarna för att ansluta sig till EU.