Forskare undersöker hälsorisker med giftiga alger i Eriesjön
StockholmGiftiga algblomningar i Eriesjön utgör en allt större hälsorisk för både människor och djur. Dessa skadliga blomningar orsakas främst av fosfor och kväve från jordbruksavrinning, och deras förekomst ökar på grund av jordbruksaktiviteter och klimatförändringar. Forskare undersöker nu hur dessa blomningar påverkar människors hälsa, särskilt hos dem med redan existerande hälsoproblem.
Forskare som arbetar nära Lake Erie studerar hur toxiner från alger, särskilt mikrocystin, påverkar personer med andningsproblem och andra hälsotillstånd. Deras forskning omfattar:
- Studerar mikrocyktins påverkan på lung-, lever- och tarmceller i laboratoriet.
- Utforskar möjliga hälsorisker av att andas in toxinet när det sprids i luften.
- Bedriver fältstudier med hjälp av luftmonitorer för att upptäcka aerosoler nära sjön.
- Samarbetar med University of Michigan för att undersöka hälsopåverkan på lokala invånare.
Den här forskningen är viktig eftersom klimatförändringar påverkar hur regn påverkar miljön. Detta kan leda till att mer näringsämnen rinner av i vattendrag, vilket ökar skadlig algtillväxt. Som en följd kan både luft- och vattenkvaliteten försämras. Även skadliga ämnen kan förekomma i luften, vilket kan utsätta människor för risker även om de inte direkt kommer i kontakt med vattnet.
Gifter i områden runt Eriesjön kan påverka hälsan negativt. Att förstå hur dessa gifter fungerar kan bidra till att skapa säkerhetsriktlinjer för aktiviteter vid sjön. Personer med astma eller andra andningsproblem löper högre risk. Tidiga laboratorieresultat visar att exponering kan öka inflammation i lungceller.
Forskare vid Lake Erie utnyttjar information från liknande studier gjorda på platser där algblomningar är vanliga. Tidigare forskning har visat att mikrocystiner i luften kan färdas långt från sin ursprungliga plats, vilket gör det svårt att övervaka och hantera av hälsoskäl.
Den pågående forskningen kan få stor betydelse för miljöpolitiken. Minskat utsläpp av näringsämnen kan bli mer prioriterat, vilket kräver samarbete mellan forskare, beslutsfattare och jordbruksaktörer. Detta innebär att undersöka hållbara jordbruksmetoder som minskar användningen av fosfor och kväve.
Klimatförändringar utgör ett växande hot, vilket gör det avgörande att skydda folkhälsan. Detta kommer sannolikt att kräva nya strategier för miljöövervakning och intensiva insatser för att minska utsläpp från jordbruk och andra källor.
Dela den här artikeln