Ny studie: blodmarkörer förändras betydligt hos personer med tandköttssjukdomar, kan hjälpa framtida forskning

StockholmEn studie från Umeå universitet i Sverige visade att personer med tandlossning, en allvarlig tandköttssjukdom som drabbar cirka tio procent av svenskarna, har olika nivåer av vissa proteiner i blodet. Denna upptäckt antyder att blodtester skulle kunna hjälpa till att bättre förstå och diagnostisera tandlossning. Forskarna fann specifika mönster av inflammatoriska proteiner hos dessa individer, vilket i framtiden skulle kunna bidra till att utveckla mer effektiva behandlingar.

Studien framhävde flera viktiga punkter: Minskade nivåer av EGF (epidermal tillväxtfaktor), som är viktig för sårläkning. Lägre nivåer av OLR-1 (oxiderat lågdensitetslipoprotein 1), vilket är kopplat till kardiovaskulär hälsa. Fortsatt hög förekomst av svår parodontit trots förbättrad allmän tandvård. Potentiella ärftliga komponenter, även om specifika gener fortfarande är oidentifierade.

Ändringarna i proteinhalten tyder på en koppling mellan tandköttssjukdomar och andra hälsoproblem som hjärtsjukdomar och artrit. De lägre nivåerna av EGF är särskilt oroande eftersom de innebär långsammare sårläkning, vilket kan förvärra tandköttssjukdomar och göra behandlingar mindre effektiva.

Lägre nivåer av OLR-1 indikerar en direkt koppling mellan tandköttshälsa och hjärtproblem. Detta är relaterat till inflammation, där problem i tandköttet kan bidra till andra inflammatoriska tillstånd i kroppen. Genom att förstå hur dessa processer fungerar kan man utveckla behandlingar som samtidigt tar hand om både tandköttssjukdomar och hjärthälsa.

Läs också:

Idag · 12:24

Innovativ process förvandlar växtavfall till grönt flygbränsle

Tidigare studier har visat att parodontit kan vara ärftligt. Denna studie kommer att analysera DNA från deltagare för att identifiera genetiska markörer. Att identifiera dessa markörer kan hjälpa till att skapa tester för att tidigt hitta personer med hög risk för allvarlig parodontit. Genom att kombinera dessa genetiska fynd med upptäckta proteinmarkörer kan man utveckla personlig tandvård.

Studien visar också att antalet personer med allvarlig tandköttssjukdom har förblivit oförändrat sedan 1970-talet. Detta antyder att nuvarande förebyggande åtgärder kanske inte är tillräckliga och att vi kan behöva bättre strategier. Dessa nya strategier skulle kunna inkludera regelbundna kontroller av blodmarkörer och tidig behandling baserad på genetiska risker.

Studien gör viktiga framsteg i att förstå parodontit på molekylär nivå. Den identifierar specifika proteinförändringar i blodet hos dem med sjukdomen, vilket underlättar tidig diagnos och möjliggör mer riktade behandlingar. Att kombinera dessa proteinmarkörer med genetisk information kan avsevärt förbättra hur vi hanterar och förebygger parodontit i framtiden.