Ny forskning: luftföroreningars olika påverkan på människors humör och dess betydelse för klimatåtgärder.

StockholmEn studie publicerad i PLOS ONE av Michelle Ng från Stanford University och hennes team visar att människors sinnesstämningar reagerar olika på luftföroreningar. Studien introducerar ett nytt begrepp kallat affektiv känslighet för luftföroreningar (AKL), vilket mäter hur förändringar i daglig luftkvalitet påverkar människors sinnesstämningar.

Förmedla huvudidéerna genom att använda egna ord:

• Individuell känslighet för luftföroreningar varierar
• Studien använder sig av intensiv longitudinell data
• Luftföroreningar påverkar känslomässig upphetsning och valens
• Skillnader i känslighet för luftföroreningar har betydande konsekvenser

Studien visar hur dagliga förändringar i luftföroreningar påverkar människors sinnesstämning. Detta är viktigt eftersom det erkänner att alla reagerar olika på miljömässig stress. Forskarna följde 150 personer i USA under mer än ett år, genom att använda lokal luftkvalitetsdata och psykologiska enkäter för att förstå dessa skillnader.

Resultaten visade att människor hade lägre energinivåer under dagar med högre luftföroreningar. Det är viktigt att påpeka att medan vissa individer upplevde stora förändringar i sitt humör, kände sig andra inte annorlunda. Denna skillnad innebär att hälsoråd och åtgärder kan behöva anpassas för varje person istället för att vara desamma för alla.

Dessa resultat visar att luftföroreningar påverkar människors humör på olika sätt. Att veta detta kan förbättra folkhälsoinsatser. Vi kan identifiera vilka som är mest påverkade och skapa specifikt stöd för dem. Till exempel kan personer med hög känslighet få extra stöd för mental hälsa när föroreningsnivåerna är höga.

Läs också:

Idag · 11:32

Proteiners minskade rörlighet vid kroniska sjukdomar avslöjar nya behandlingsvägar för forskarna

Om luftföroreningar regelbundet försvagar människors känslomässiga reaktioner, kan det minska deras motivation att kämpa mot klimatförändringar. En lägre känslomässig respons kan innebära mindre intresse för att förespråka för miljön eller agera i klimatfrågor, vilket kan leda till mer miljöskador eftersom allmänheten är mindre engagerad.

Genom att integrera ASAP i klimatanpassningsplanering kan man skapa bättre strategier. Vanligtvis fokuserar klimatanpassning på fysiska hälsorisker och ekonomiska effekter. Att inkludera mental hälsoundersökning baserat på ASAP kan ge en mer komplett bild av klimatrelaterade risker. Detta skulle kunna påverka bostadsregler, stadsplanering och försäkringar genom att beakta hur luftkvalitet påverkar den mentala hälsan.

Eftersom 90% av människor globalt bor i områden med dålig luftkvalitet, skulle användningen av ASAP-bedömningar överallt kunna förbättra den globala hälsan. Genom att förstå hur luftföroreningar påverkar mental hälsa kan resurser bättre riktas mot de platser och personer som behöver dem mest.

Denna studie erbjuder en ingående metod för att förstå och hantera hur luftföroreningar påverkar mental hälsa, vilket hjälper till att utveckla bättre och mer skräddarsydda folkhälsolösningar.