Kalkstenar i grottor avslöjar förändringar i Europas regnmönster och luftströmmars påverkan.

StockholmEtt forskarteam lett av Dr. Sophie Warken från Heidelbergs universitet har upptäckt ny viktig kunskap om Europas klimat. Genom att studera bergformationer i Cloşani-grottan i Rumänien, har de kunnat få tillgång till en naturlig klimatdatamatris som sträcker sig över cirka 20 000 år. Denna information bidrar till vår förståelse för hur Nordatlantiska jetströmmen har påverkat nederbördsmönster i regionen under tusentals år.

Studien undersökte hur stalagmiter i en grotta har växt över tid. Detta gjorde det möjligt för forskarna att förstå hur jetströmmen har förändrats på grund av tidigare uppvärmning och smältande isar. Dessa förändringar påverkade mängden nederbörd i Östra Centraleuropa. Forskningsresultaten visade att det under perioder som slutet av istiden och tidig till mitten av Holocen regnade betydligt mer än idag.

Denna forskning belyser flera viktiga upptäckter:

• Den nordatlantiska jetströmmen påverkar nederbörden i Europa över tid.
• Klimatiska förändringar har ändrat jetströmmens styrka och bana.
• Nederbördsnivåerna var 20-30% högre under specifika historiska klimatperioder.
• Kortsiktig variation i nederbörd inträffade oberoende av långsiktiga temperaturförändringar.

Läs också:

Igår · 19:53

Ungersk asyl till polsk politiker skapar EU-konflikt

Denna studie är avgörande för att förbättra klimatmodeller, som traditionellt har fokuserat på hur värme påverkar atmosfären. Äldre modeller kopplar ofta uppvärmning direkt med mer regn men tar inte hänsyn till hur vindmönster och atmosfäriska strömmar förändras. Forskningen understryker behovet av att inkludera dessa faktorer för bättre prognoser.

Dessa resultat är viktiga både för vetenskap och praktisk tillämpning. När Europa upplever mer extremt väder blir det allt viktigare att kunna förutsäga nederbörden korrekt. Den här studien bidrar till att förbättra prognosmodeller, vilket kan hjälpa samhällen att förbereda sig inför hårt väder och minska dess konsekvenser.

Studien innebär ett samarbete mellan institutioner i Tyskland, Österrike och Rumänien. Genom att analysera tidigare klimatförändringar lär vi oss hur våra atmosfäriska system fungerar och är kopplade. Denna historiska klimatdata är avgörande för att förbättra vår kunskap och våra strategier när vi hanterar dagens klimatutmaningar.