Rysslands strategiska dilemma: utmaningar att stoppa Ukrainas Kursk-offensiv

StockholmUkrainas oväntade framryckning i Kursk-regionen har belyst allvarliga problem för Ryssland. Striderna för att driva tillbaka de ukrainska styrkorna i Kursk har avslöjat svagheter i Rysslands militära planer och resursanvändning. Denna tre veckor långa konflikt återspeglar ett större problem för Kreml.

Invasionen av Kursk är viktig eftersom det är första gången ryskt territorium tagits sedan andra världskriget. Trots detta har Ryssland varit sen med att agera. Detta beror på flera faktorer, såsom brist på soldater och andra viktiga militära prioriteringar. Majoriteten av Rysslands trupper är upptagna i östra Ukraina, vilket gör att de inte har tillräckligt med styrkor för att stoppa den ukrainska framryckningen.

Huvudfaktorer som påverkar Rysslands agerande inkluderar:

• Begränsning av arbetskraft: Majoriteten av Rysslands militär är engagerad i Donbass, vilket innebär att det saknas tillräckligt med trupper för att mota de ukrainska styrkorna i Kursk.
• Strategisk inriktning: President Vladimir Putins främsta mål förblir att få full kontroll över Donetsk, Luhansk, Zaporizjzja och Cherson.
• Propaganda och allmän uppfattning: Kreml strävar efter att tona ned betydelsen av invasionen i Kursk för att undvika att väcka nationellt missnöje.
• Långdistansangrepp: Ryssland fortsätter att rikta in sig på Ukrainas elnät för att sätta press på Kiev och därmed avleda uppmärksamhet och resurser från Kursk.

Putins inriktning på Donbas-regionen istället för Kursk visar vad han anser vara viktigast. Han vill erövra de östra delarna av Ukraina. Han tror att om Ukrainas regering faller, skulle territoriella frågor lösas, vilket skulle göra situationen i Kursk mindre betydelsefull.

Läs också:

Igår · 10:28

Ryssland och Nordkorea stärker alliansen genom militär- och teknologiutbyte

Denna händelse har belyst problem i Rysslands militära strategi. Kremls beslut att inte använda värnpliktiga i frontlinjerna har minskat antalet stridsberedda soldater. Å andra sidan har ukrainska styrkor dragit nytta av detta genom att erövra svagt försvarade områden i Kursk och orsakat problem för de ryska värnpliktiga. Denna situation tyder på att Ryssland har svårigheter med samordning och effektiv resursanvändning.

Den ryska militären fortsätter att avancera i Donetsk, särskilt nära Pokrovsk, trots den spända situationen i Kursk. De ryska ledarna vill inte avbryta sina attacker i öst, även med ukrainska styrkor på rysk mark. Denna strategi väcker frågor om Rysslands förmåga att anpassa sig och agera ändamålsenligt i en konflikt på flera fronter.

Statligt kontrollerade medier försöker ändra berättelsen genom att hävda att Kursk-incidenten rättfärdigar invasionen av Ukraina, med fokus på Kyivs agerande istället för Rysslands svagheter. Men åsikterna i Ryssland är delade. Vissa invånare i Kursk är missnöjda med regeringen, men runtom i landet kan många börja stödja regeringen mer och utveckla starkare anti-ukrainska känslor.

Slaget om Kursk visar på Rysslands stora strategiska och logistiska problem. Putin vill inte förflytta trupper från Donbas och använder propaganda för att tona ner konflikten. Detta tyder på att Ryssland är mer inriktat på att kontrollera regionen på lång sikt snarare än att ta itu med nuvarande taktiska problem.