Ryssland intensifierar attacker mot Ukraina, västländer svarar och hot ökar

StockholmRyska trupper avancerar i Ukraina och ökar trycket på Kyivs försvar. Västerländska länder skickar nya vapen och strategier för att hjälpa Ukraina. President Vladimir Putin har utfärdat nya hot och varnar för vedergällning mot väst om konflikten intensifieras. Detta ökar risken för en direkt konfrontation mellan Ryssland och NATO.

Nyliga ryska angrepp omfattar:

• Utforska de ukrainska försvaren längs en 1 000 kilometer lång frontlinje.
• Inleda attacker nära Charkiv, landets näst största stad.
• Göra framsteg i Donetskregionen, framför allt kring Chasiv Jar.
• Intensifiera flyganfallen mot Ukrainas energianläggningar och infrastruktur.

Analytiker tror att Rysslands mål inte är att uppnå en stor seger, utan att sträcka ut Ukrainas styrkor och tömma deras resurser. Jack Watling från Royal United Services Institute och Michael Kofman från Carnegie Endowment säger att Ryssland vill fortsätta hålla trycket uppe och tvinga Ukraina att sprida sina styrkor. Watling påpekar att Ukraina står inför svåra val när det gäller att skydda viktig infrastruktur eller sina trupper vid fronten.

Västvärlden reagerar på Rysslands handlingar. USA och några NATO-länder har tillåtit Ukraina att använda västerländska vapen för begränsade attacker inne i Ryssland. USA har gett klartecken för angrepp nära Charkiv och andra gränsområden, men har inte godkänt djupare attacker in i ryskt territorium. Frankrikes president Emmanuel Macron och andra västerländska ledare menar att Ukraina bör få använda västerländsk utrustning för att attackera överallt i Ryssland. Vissa har till och med diskuterat att skicka NATO-trupper till Ukraina, men USA är fortfarande osäkra.

Läs också:

Igår · 22:27

Norge överväger barriär mot Ryssland vid ökande spänningar

Putin har varnat för att utplacering av NATO-trupper eller tillåtande av mer intensiva attacker skulle förvärra situationen. Han sa att han eventuellt skulle kunna svara genom att ge vapen till länder som är emot Väst. I juni slöt han ett försvarsavtal med Nordkorea och antydde att han skulle kunna skicka vapen till dem. Dmitrij Medvedev från Rysslands säkerhetsråd nämnde också att Ryssland skulle kunna ge vapen till vilket land som helst som motsätter sig USA och dess allierade.

En nyligen genomförd attack av Ukraina med hjälp av amerikanska ATACMS-missiler resulterade i skador i Sevastopol på Krimhalvön. Som svar varnade Rysslands försvarsministerium för att de kan vidta åtgärder mot amerikanska drönare över Svarta havet.

Putin uttalade att Ryssland skulle använda alla tillgängliga medel, inklusive kärnvapen, om landets säkerhet hotas. Han nämnde möjliga ändringar i Rysslands kärnvapenpolitik. Ryssland har redan placerat ut några kärnvapen i Belarus. Putin betonade att att förlora en militär konflikt skulle vara katastrofalt för Ryssland och lovade att fortsätta kämpa tills han når sina mål. Han kräver att Ukraina drar tillbaka sina trupper från områden som Ryssland tog över 2022 och slutar försöka gå med i NATO.

Vissa ryska kommentatorer som stöder starka militära åtgärder kritiserar Putin för att inte agera mer beslutsamt mot NATO:s stöd till Ukraina. De föreslår att Moskva kunde rikta sig mot västerländska drönare eller amerikanska spionsatelliter. Dock anser vissa experter att det inte ligger i Moskvas intresse att inleda en direkt konflikt med NATO. Sergei Poletaev, en säkerhetsanalytiker i Moskva, anser att Kreml vill försvaga Ukrainas resurser för att få dem till förhandlingsbordet. Han tror att Rysslands nuvarande strategi är att fortsätta pressen och göra långsamma framsteg utan att involvera sig direkt med NATO.