Världens befolkning nära 10 miljarder år 2050

Världens befolkning fortsätter att öka enligt WSJ. Den har växt mycket under de senaste 100 åren. År 1960 fanns det omkring 3 miljarder människor globalt. Till 1987 hade detta antal ökat till mer än 5 miljarder. Idag finns det cirka 7,6 miljarder människor. Experterna förutspår att det kan finnas nästan 10 miljarder människor år 2050. Dock skiljer sig denna tillväxt åt i olika regioner i världen.

Här är några anmärkningsvärda förändringar i befolkningsantalet:

• År 1960 var befolkningen i Subsahariska Afrika 227 miljoner. År 2018 hade den överstigit en miljard.
• Mellanöstern och Nordafrika såg en mer än fyrdubblad tillväxt från 1960 till 2018, med en ökning från 105 miljoner till 449 miljoner.
• Globalt beräknas andelen av befolkningen som bor i Subsahariska Afrika kunna nå 23% år 2050, jämfört med 14% år 2018.

Höga födelsetal och förbättringar inom sjukvården leder till dessa förändringar. Dessa tendenser visar hur världen rör sig mot städer och får tillgång till bättre resurser.

Sub-Sahara Afrika har sina egna unika kännetecken och förhållanden.

Subsahariska Afrika är en viktig region att beakta när det gäller den globala befolkningstillväxten. Befolkningen i denna del av världen förväntas fördubblas till 2050. En av huvudorsakerna till detta är den höga fruktsamheten, som är betydligt högre än världens genomsnitt. År 2018 hade kvinnor i Subsahariska Afrika i genomsnitt 4,8 barn, medan det globala genomsnittet var under tre.

Fertilitetstal är kopplade till dödstal. I områden där fler barn dör unga tenderar familjer att få fler barn. Även om dödligheten minskar globalt, varierar minskningen mellan olika regioner. I Sydasien visar födelsetal och barndödlighet ett annorlunda mönster jämfört med i Afrika söder om Sahara.

Läs också:

Idag · 20:32

FN:s roll i bortglömda konflikter världen över

Till år 2050 kommer nästan en av fyra personer att komma från subsahariska Afrika, vilket gör denna region betydelsefull för världens befolkningstrender. Denna befolkningsökning medför både utmaningar och möjligheter, såsom att planera städer, erbjuda sjukvård, förbättra utbildning och utveckla infrastruktur.

Insikter om Fertilitet och Mortalitet

Skillnader i födelse- och dödsantal påverkar hur snabbt befolkningar ökar i olika länder. Dessa skillnader blir tydliga när man tittar på specifika exempel. Till exempel har Sydkorea en av de lägsta födelsetalen, med i genomsnitt färre än 1,1 barn per kvinna. I kontrast har Niger en av de högsta födelsetalen, med kvinnor som i genomsnitt har mer än 7,1 barn.

Barnadödligheten varierar kraftigt mellan olika länder. På Island dör 2,1 barn per 1000 levande födda, medan siffran i Somalia är 127 per 1000. Dessa skillnader belyser utmaningar inom hälso- och sjukvård, ekonomi och tillgång till utbildning.

Fertilitet- och mortalitetstal ger viktig information om ekonomisk utveckling och styrning. När områden utvecklas tenderar dessa siffror att sjunka till lägre nivåer.

Statistiken visar vad som har hänt tidigare, men deras verkliga påverkan ligger i framtiden. Program som riktar in sig på att göra sjukvård mer tillgänglig, förbättra kvinnors utbildning och öka den ekonomiska tillväxten kan förbättra dessa siffror. Eftersom världen förväntar sig stora förändringar i befolkningstrender är det viktigt att förstå och hantera dessa grundläggande skillnader för att uppnå hållbar utveckling.