Franciskus utnämner 21 nya kardinaler för att stärka reformer

StockholmPåve Franciskus har utsett 21 nya kardinaler för att stödja hans reformer och öka mångfalden av bakgrunder och idéer inom Kardinalskollegiet. Denna lista över utnämningar skiljer sig från den som presenterades i oktober. Till exempel har Neapels ärkebiskop Domenico Battaglia ersatt den indonesiska biskopen Paskalis Bruno Syukur.

De nya kardinalerna inkluderar flera italienare, vilket fortsätter Italiens långa tradition av inflytande i Vatikanen.

Domenico Battaglia, ärkebiskop av Neapel Roberto Repole, ärkebiskop av Turin Baldassare Reina, administratör för Roms stift Angelo Acerbi, en 99-årig pensionerad diplomat Fabio Baggio och George Jacob Koovakad, tjänstemän vid Vatikanen

Det finns fem nya kardinaler från Latinamerika, vilket understryker dess betydelse för påven Franciskus, den första påven från denna region. De nya kardinalerna inkluderar ärkebiskoparna från Lima, Santiago del Estero, Porto Alegre, Santiago och Guayaquil. Detta val visar Franciskus avsikt att fokusera på områden där kyrkan växer märkbart.

Läs också:

29 december 2024 · 19:27

Analyser av Jeju Air-katastrofen: orsaker och konsekvenser i fokus

Kardinaler från Japan och Filippinerna stärker den asiatiska representationen i kyrkan, vilket stöder påven Franciskus mål att fokusera på det växande antalet katoliker i Asien. Från Afrika finns det nya kardinaler från Elfenbenskusten och Algeriet, vilket kan antyda att Afrika kan få en större roll i kyrkans ledarskap. Kardinal Ignace Bessi Dogbo nämnde möjligheten av en Afrikansk påve, vilket visar en strävan mot större inkludering.

Torontos ärkebiskops utnämning som den enda nordamerikanska kardinalen minskar det nordamerikanska inflytandet. Samtidigt visar utnämningarna i Iran och Serbien på påve Franciskus fokus på att främja dialog mellan olika religioner och inkludera mångfald av kulturer.

Påve Franciskus genomför omfattande förändringar inom kyrkans struktur med fokus på reform, inkludering och globala frågor. Han utökar kollegiets influens över olika regioner och kulturer för att göra kyrkan mer internationellt representativ. Hans mål är att hålla kyrkans ledarskap aktiva och kapabla att hantera nuvarande globala utmaningar.