Dagsömnighet kopplad till ökad risk för kognitiv nedsättning: studie av Albert Einstein College
StockholmAtt känna sig mycket sömnig under dagen och inte visa intresse för aktiviteter kan vara tecken på ett tillstånd som kallas motorisk kognitiv risk-syndrom. Detta tillstånd är kopplat till minnesproblem och tidiga stadier av demens. Forskning från Albert Einstein College of Medicine visar en koppling mellan dessa sömnproblem och syndromet, som omfattar långsam gång och minnesklagomål men ännu inte innebär allvarliga rörlighetsproblem eller demens.
Viktiga resultat från studien visar att:
- Deltagare med överdriven dagtrötthet hade över tre gånger så stor sannolikhet att utveckla motorisk kognitiv risksyndrom.
- 177 av 445 deltagare identifierades som dåliga sovare.
- 42 deltagare hade redan syndromet vid studiens början, medan 36 utvecklade det under studiens gång.
Studien upptäckte ett samband men visade inte att det ena orsakar det andra. Den väcker frågor om hur man kan ingripa. Att lösa sömnproblem tidigt kan minska risken för hjärnproblem. Äldre har ofta sömnsvårigheter, som att vakna ofta eller ha svårt att somna. Dessa problem kan påverka hjärnhälsan betydligt. De kan försämra minnet och kognitiva förmågor, vilket kan leda till framtida hjärnförsämring.
Motorisk kognitivt risksyndrom kan leda till allvarligare kognitiva problem och behöver därför ytterligare forskning. Det är viktigt att undersöka kopplingarna mellan sömnproblem och detta syndrom. Genom att förstå dessa samband kan man utveckla specifika behandlingar och förebyggande strategier.
Brist på god sömn kan påverka hjärnan negativt. Otillräcklig sömn kan öka nivåerna av stresshormoner som kortisol, vilka kan skada de hjärndelar som är viktiga för minne och inlärning. Personer som inte sover bra kan också få avbruten REM-sömn, vilket kan påverka deras humör och förmåga att tänka klart.
Vårdpersonal bör regelbundet kontrollera äldre för tecken på sömnproblem. Genom att hantera dessa tidigt kan man motverka mental nedgång. Förutom läkemedelsbehandlingar kan livsstilsförändringar som bättre sömnrutiner, regelbunden motion och stresshantering spela en viktig roll.
Att undersöka hur sömn påverkar motoriskt kognitivt risksyndrom och hjärnhälsa är av stor betydelse. Genom att stödja forskning och öka medvetenheten inom detta område kan vi skapa bättre strategier för att hjälpa äldre att leva hälsosammare liv.
Studien publiceras här:
http://dx.doi.org/10.1212/WNL.0000000000210054och dess officiella citering - inklusive författare och tidskrift - är
Victoire Leroy, Emmeline Ayers, Dristi Adhikari, Joe Verghese. Association of Sleep Disturbances With Prevalent and Incident Motoric Cognitive Risk Syndrome in Community-Residing Older Adults. Neurology, 2024; 103 (11) DOI: 10.1212/WNL.0000000000210054Dela den här artikeln