Forn-DNA avslöjar hur Europas tidiga människor anpassade sig och överlevde genom årtusendena

StockholmForskare från University of Texas i Austin och UCLA har upptäckt ny information om hur tidiga européer anpassade sig till sina miljöer under över 7,000 år. Genom att analysera gammalt DNA från mänskliga kvarlevor och använda en ny statistisk metod har forskarna identifierat evolutionära förändringar och anpassningar som inte finns hos moderna människor. Denna forskning ger en tydlig bild av hur forntida befolkningar överlevde och blomstrade.

Forskarna undersökte över 700 DNA-prover från Europa och delar av dagens Ryssland. Dessa prover härrörde från fyra huvudepoker: Neolitikum, Bronsåldern, Järnåldern och Historisk tid. Betydande upptäckter inkluderar:

• Övergången från jakt och insamling till jordbruk.
• Anpassningar i samband med närhet till tamdjur.
• Anpassningar till miljöfaktorer såsom klimat.

Att använda forntida DNA har särskilda fördelar. Det bevarar den ursprungliga genetiska informationen kring anpassning, utan de förändringar som ses i moderna DNA. Detta möjliggör för forskare att studera genetiska egenskaper som utvecklats som svar på exempelvis inledandet av mjölkproduktionen eller skapandet av större samhällen.

Läs också:

20 november 2024 · 15:43

Ford minskar arbetsstyrkan i Europa: elbilsövergången påverkar.

Studien identifierade 14 områden i genomet som verkar ha påverkats av naturligt urval. Ett exempel är gener som hjälper människor att bryta ner djurmjölk, vilket blev vanligare först nyligen i historien. Denna egenskap blev troligtvis viktig eftersom den erbjöd en pålitlig näringskälla under perioder med matbrist eller misslyckade skördar.

När människor spred sig till nya områden genom jordbrukets utveckling och migration, stötte de på obekanta sjukdomar som ledde till förändringar i gener för immunsystemet. Många av dessa genetiska förändringar som finns i gamla prover, finns inte längre i dagens DNA på grund av slumpmässiga förändringar över tid och blandning av olika populationer. Detta visar hur vår omgivning påverkar människans genetiska sammansättning.

Studien fokuserar på perioder närmare historiska händelser, vilket ger forskare möjlighet att observera evolutionära förändringar innan de sprids över många generationer. Detta ger tydligare förståelse för den mänskliga evolutionens historia och visar hur studier av gammalt DNA hjälper oss att förstå de anpassningar som gjorde att tidiga européer överlevde. Denna viktiga forskning framhäver värdet av gammal genetisk information i att lära oss hur människor anpassat sig genom tiderna.